Åh, va underbart.

Jag har precis kommit på att såhär ser det ut för mig när det gäller kompisar:

1. Hon hänger efter mig. Hon vill vara med mig hela tiden. Hon kallar mig bästa vän.
Jag tycker inte lika om henne. För jag känner att hon inte alltid kommer att finnas där.

2. Jag bryr mig så otroligt mycket. Jag tror själv att den andre bryr sig lika mycket om mig. Det känns som det. Sedan kommer man tilbaka till verkligheten och inser att NEJ, det finns ju någon som är bättre?


Jag vet inte vad som är hemskast av dessa två alternativ. Men jag upplever dem hela tiden.
Härligt. Bra. Fint.
Vad duktig du är Daniella. DUKTIG.
Vafan gör jag för fel?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0